Först och främst: vem är en pappa?

Ja, tekniskt sett så är det förstås när en man (i någon form) har ett barn (i någon annan form). Det är dock en ganska bred målgrupp, du kan ju till exempel bli pappa när du är rätt så ung (typ så ung att du själv fortfarande räknas som barn i lagens mening) eller när du är lastgammal (tänk gubbe som redan har barnbarnbarnsbarn men p.g.a. biologin kan skaffa barn egentligen hur länge som helst). Och vill man då, som vi ville i det här fallet, begränsa oss till pappor som har barn i övre tonåren och lite uppåt, så kan man räkna på följande sätt, vilket vi också gjorde:

Vi började med att utgå från dessa två fakta:

A. En person som fyller 18 år i år föddes 2002.

B. Genomsnittsåldern för när en pappa blev pappa för första gången år 2002 var 30,97 år.

Detta resulterar i att pappan ifråga fyller cirka 49 år någon gång under 2020. Det är förstås en lite väl snäv målgrupp att stanna vid, så vi tittade även på siffrorna i den kommun där snittpappan till 18-åringen var yngst när han blev pappa, vilket för övrigt var i Grums kommun, och där var han 27 år. Det betyder att dessa tonårspappor är 45 år i år.

Det var siffror åt ena hållet. Hur ser det ut uppåt då, papporna som drar sig mer åt lastgammal-med-barnbarnbarnsbarn-hållet?

Då kan man tänka såhär, vilket vi också gjorde, att eftersom majoriteten av alla svenska pappor har mer än ett barn, betyder det att pappan är tonårspappa under en längre tid. Och i den kommun där papporna är äldst när de får sitt tredje barn, vilket i det här fallet råkar vara Sundbyberg, så ligger snittåldern på 41 år. En sådan pappa till 18-åringen är således 59 år idag. (Eller i alla fall någon gång under 2020).
Där hade vi kunnat sätta stopp, men det är trots allt ganska många ungdomar som bor kvar hemma ett antal år till, och andra som gärna vänder hem om då och då för att äta sig ett skrovmål, tvätta lite tvätt eller bara för lite allmän socialisering med föräldrarna, och därför la vi till ytterligare några år.
På så sätt landade vi alltså slutligen i att år 2020 är pappor till barn i övre tonåren och till unga-vuxna-som-fortfarande-kommer-hem-och-tvättar-lite-ibland, mellan 45 och 65 år. Hoppas det känns rimligt. Om nej så hör av dig till Mårten på marten@oatly.com som egentligen inte har någonting alls med det här att göra men som är snabb och bra på att svara på mail. Man kan bara göra så mycket åt faktabaserade siffror.

Källa: SCB, Medelåldern vid barnets födelse efter ordningsnummer, region och kön (tabell).

Varför just pappor då?

Pappor är toppen. Men inte när det kommer till att äta växtbaserat. Faktum är att då är papporna botten. Jämför man med kvinnor i samma ålder eller en yngre målgrupp så är papporna klart sämst på det mesta som är klimat- eller vego-relaterat. T.ex. en sån sak som att 4 av 10 män inte kan tänka sig att äta mer växtbaserat för klimatets skull.* En halvbra (eller heldålig ärligt talat) siffra, med tanke på hur planeten mår för tillfället. Nedan har vi listat lite deppiga fakta som i slutändan uppvägs av den kompromisslösa förändringsviljan hos den yngre generationen, men först alltså: Deppiga fakta.

*Enligt en undersökning av SIFO på uppdrag av Oatly, 2019.

Orka bry sig?

Nästan hälften (47 %) av svenskarna bryr sig inte om vilken klimatpåverkan den maten de äter till vardags har (51 % bryr sig). Bland män i stort är det 58 % som inte bryr sig (41 % bryr sig) och hos kvinnor är det tvärtom – bara 36 % som inte bryr sig (61 % bryr sig).*

*Enligt en undersökning av Novus på uppdrag av Oatly, 2019.

Miljövänligt = knepigt.

Att handla klimatsmart är inte alltid enkelt, en måste kanske googla ”klimatavtryck”, revidera carbonara-receptet, och bryta en vana eller två. Den konsumentgrupp som tycker att det är allra svårast att konsumera med miljöhänsyn, är män 35–64 år.*

*Konsumentverket, Konsumenterna och miljön 2018.

Förändring, nja tack!

45 % av svenskarna kan tänka sig att ändra sina kostvanor framöver för klimatets skull. Unga vuxna 18-24 år är bäst överlag (67 %), kvinnor bäst specifikt (53 %), och ”minst bra”, är män i åldrarna 45–65, där 32 % kan tänka sig att ändra sina vanor.

*Enligt en undersökning av Novus på uppdrag av Oatly, 2019.

Kött är gött.

Män 45–54 år äter kött oftast. 51 % äter kött, fisk eller fågel 5 gånger i veckan eller oftare.* 67 % av svenskarna är beredda att äta mindre kött för att minska sin klimatpåverkan, men bryter man ut segmentet ”män 45-65” så dyker den siffran till 47 %.**

*Food & Friends Matrapport 2019.
**Enligt en undersökning av SIFO på uppdrag av Oatly, 2019.

Våga vägra vego?

År 2019 var det fortfarande 48 % av befolkningen som sällan eller aldrig åt vegetariskt. Mellan 2016 och 2019 var det 10–13 % av kvinnorna som uppgav att de ”Aldrig äter vegetariskt” medan män hade en högre andel på ca 20-30 %.*

*Eustachio Colombo, P., Elinder, L.S., Carlsson Kanyama, A., 2020. Vegobarometern – En undersökning av svenskarnas benägenhet att välja vegetarisk mat under åren 2016 – 2019. Mistra Sustainable Consumption, Rapport 1:5. Stockholm: KTH.

Rör inte min mjölk!

Det är överlag svalt intresse för att minska konsumtionen av mejeriprodukter för planetens bästa. Sämst i klassen är (wait for it..) män 45–65 år och män 66–79 år, där 50 % respektive 47 % säger nej till att minska sin konsumtion av mejeriprodukter till förmån för klimatet.*

*Enligt en undersökning av Novus på uppdrag av Oatly, 2019.

Icke bonus:

4 av 10 män kan INTE tänka sig att äta mer växtbaserat för klimatets skull.*

*Enligt en undersökning av SIFO på uppdrag av Oatly, 2019.

Bonus!

Bland unga (18–24 år) är 52 % beredda att minska sin mejerikonsumtion för att minska sin klimatpåverkan.*

*Enligt en undersökning av SIFO på uppdrag av Oatly, 2019.

Nu pepp!

85 % av ungdomar i åldrarna 12-18 är beredda att göra livsstilsförändringar för att leva mer miljövänligt.* (!)

66 % av unga 15–24 år har det senaste året påverkat sin familj att förändra sina konsumtionsvanor generellt.** (!!)

24 % av unga 15-24 år uppger att de fått familjen att äta mer vegetariskt det senaste året, 22 % att minska köttkonsumtionen, 22 % att äta mer frukt och grönt.** (!!!)

*Novus/Naturskyddsföreningen, Barn och unga om miljö, 2019.
**Ungdomsbarometern, Engagerade unga och medgörliga föräldrar, 2019.

Kakor passar fint med havredryck, även den digitala sorten. Är det ok med dig att vi använder kakor på den här sidan? Vadå kakor?