Havre och mjölk

• Havredryck genererar 75 % lägre växthusgasutsläpp jämfört med komjölk.¹
• Det går åt cirka 10 liter mjölk för att tillverka ett kilo ost.²
• En genomsnittssvensk konsumerar 373,5 kg mjölk per år.³ Antaget att all denna mjölk är svensk mellanmjölk motsvarar det nästan 400 kg växthusgaser.⁴ (Men egentligen är cirka 1/3 av mjölken importerad,³ med ett ännu högre klimatavtryck.)

1. CarbonCloud, klimatdata baserad på berikad havredryck 1,5 % och svensk mellanmjölk 1,5 %.
2. Arla, 2020, Arlas egen produktskola.
3. Jordbruksverket, 2020, Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter – utvecklingen till och med 2019.
4. CarbonCloud, klimatdata baserad på svensk mellanmjölk 1,5 %.

Klimat

• För att klara Parisavtalets klimatmål om max 1,5 grads temperaturökning måste vi halvera våra globala växthusgasutsläpp före år 2030.¹
• Varje år släpper den globala kött- och mejeriindustrin ut 7,1 miljarder ton växthusgaser,² och i Sverige ligger dessa produkter bakom hela 65 % av matens klimatavtryck.³
• Sveriges totala mjölkkonsumtion på cirka 3,8 miljoner ton växthusgaser⁴ varje år motsvarar cirka 1,3 miljoner flygresor till Thailand. Tur och retur.⁵
• Livsmedelsproduktionen står för en fjärdedel av världens totala växthusgasutsläpp, varav mer än hälften kommer från kött och mejeri.⁶ Det är mer än vad alla världens transporter (bilar, båtar, flyg, tåg och så vidare) släpper ut sammanlagt.⁷
• Om du gör en flygresa idag och kompenserar genom att plantera träd, så har du kanske (om träden inte dör eller huggs ner) kompenserat din resa om cirka 30 år.⁸ Ganska knepigt då vi måste ha halverat våra globala växthusgasutsläpp redan år 2030.⁹
• För att nå målet om max 1,5 grads global uppvärmning får maten vi äter inte ha ett större klimatavtryck än i snitt 11 kg CO₂e per person och vecka.¹⁰ Detta betyder att en lunch eller middag inte bör överstiga 0,5 kg CO₂e. Som exempel har spaghetti och köttfärssås ett klimatavtryck på 3,0 kg CO₂e/portion, medan den växtbaserade varianten av samma rätt ligger på 0,2 kg CO₂e/portion.

1. Rogelj, J. et al., 2018, Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels.
2. FAO, 2013, Tackling climate change through livestock.
3. Naturvårdsverket, 2019, Mätmetoder och indikationer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan.
4. Jordbruksverket, 2020, Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter – utveklingen till och med 2019.
5. Klimatsmart semester, www.klimatsmartsemester.se (en t&r Malmö-Phuket generar 2933 kg CO₂e).
6. Poore, Nemecek, 2018: Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Science 1.6.2018. (FAO)Gerber et al. 2013: Tackling Climate Change Through Livestock – A global assessment of emissions and mitigation opportunities.
7. Edenhofer, O. et al. 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Work­ing Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.
8. Carbon Neutral, 2017.
Ett träd beräknas (genom fotosyntesen) ta upp ca 1 ton koldioxid från atmosfären om det står i 40 år. För att detta ska ske räknar man med att 10–15 träd behöver planteras. Vår beräkning bygger på 10 träd.
9. Rogelj, J. et al., 2018, Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels.
10. WWF, One Planet Plate, 2020.

Djur och natur

Människo-uppfödd boskap 60 %

Vilda 4 %

Människan 36 %

Yinon M. Bar-Ona, Rob Phillipsb,c, and Ron Miloa,1, 2018, The biomass distribution on Earth.

• Betande djur är bra för att hålla naturbetesmarker öppna, men den största delen av mjölken vi dricker och köttet vi äter kommer inte från djur som betat naturbetesmark. Och skulle vi maximera antalet betesdjur på dessa marker (vilket inte görs idag) hade det ändå bara räckt till halva nuvarande mjölkkonsumtionen och en tredjedel av den nuvarande nötköttskonsumtionen per person och år i Sverige.¹
• Förr i tiden mjölkade kor den mängd mjölk som kalvar dricker, d.v.s. 10–12 liter per dag.² Idag snittar de på cirka 30–60 liter,³ samtidigt som livslängden har minskat från ungefär tjugo år till fem år.⁴
• Cirka 60 % av nötköttet vi äter kommer från mjölkrasdjur,⁵ d.v.s. kalvar och uttjänta mjölkkor. För varje liter komjölk produceras 30 gram nötkött.
• Om trenden för mejeri- och köttätande håller i sig och allt fler börjar äta som oss i väst, kommer konsumtionen av kött och mejeri att öka med 76 % respektive 65 % till år 2050.⁶ Med de ökade växthusgasutsläppen som det skulle resultera i, kommer vi inte lyckas nå klimatmålen.⁷

1. Karlsson, 2017, Future Nordic Diets. Exploring ways for sustainably feeding the Nordics.
2. Carin Israelsson, 2006, SLU, Kor och människor: Klasskillnader även bland kor på 1800-talets torp och herrgårdar.
3. LRF, 2020, Bonden i skolan.
4. Arla, 2020, Fråga bonden.
5. Svenskt Kött, Varför ska man välja svenskt nötkött.
6. Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling, Åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion.
7. Rogelj, J. et al., 2018, Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels.

Jordbruk

• Idag utgörs nästan hälften av all bebolig mark på jorden av jordbruksmark, varav hela 75 % tas i anspråk av kött- och mejeriindustrin.¹
• Om maten ska räcka till en växande befolkning globalt får den inte ta mer än 0,21 hektar åkermark per person och år i anspråk.² Status i Sverige idag: 0,34 hektar – alltså hela 62 % för mycket.³ Lösningen är att odla mer saker vi själva kan äta direkt istället för att odla massor av foder till djur, och sedan äta upp djuren.

1. Hannah Ritchie, 2020 – ”Environmental impacts of food production”. Published online at OurWorldInData.org.
2. E. Röös, M. Patel et al., 2015, Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter – ger det en hållbar kost.
3. SCB, 2015.